Just nu sitter jag på flygplatsen i Doha. Vi har inte haft jättemycket internet så här kommer en sammanfattning om sista tiden i Kina.

Fredagen var en helt vanlig jobbdag. Vi städade, vi islog bambu i marken och vi matade pandorna. Vi tänkte även ge lite svenska saker till vår handledare, men när dagen närmade sig sitt slut så var han inte där längre. Vi fick aldrig riktigt säga hej då till honom.

På kvällen gick några andra volontärer ut och drack och vi satt kvar och såg på film. Innan dess åt vi middag, vår sista kinesiska middag (tack och lov).

Här är bilder på några vanliga rätter vi fått:

Ångat bröd som sedan blivit skivat och stekt.


Potatis

Bambuskott och fläsk

Morötter och kyckling

Ingen aning….

På lördag morgon åkte vi till Chengdu, betalade för ett rum och gick på toa som normala människor. Sen gick vi och tog ut pengar och for till Happy Valley, en njespark vi alla gärna ville se. Efter en rolig (och blöt) dag åkte vi till flygplatsen och nu efter en 8 timmar lång flygresa är vi i Doha. Om två timmar går vårt plan till Sverige.

Tänkte avsluta med ett klipp på slutet av en av de åkattraktioner vi åkte. En sak som borde tilläggas är att 99% av de som åkte hade plastponchos för att skydda sig från vattnet…. Vi var i den 99 procentilen. En till sak: Efter det där stod folk med vattenpistoler riktade mot en också….

IMG_2501

Det här är en sammanfattning av igår och idag. Det här gör jag för att jag inte har något att berätta egentligen…

Gårdagen var de andra volontärerna första arbetsdag och vår tredje sista arbetsdag. Vi som varit där ett tag fick börja mata pandorna alla samtidigt utan handledare vilket visar på att båda handledarna och pandorna litar på oss. En av pandorna heter något i stil med ”Shito” och en av våra handledare kallar honom To To så igår sa han ”Feed To To” vilket lät jättegulligt. Hur som helst…. Det här sättet att mata går så mycket snabbare att våra raster är en halvtimme längre. Vi känner att vi utforskat pandacentret nog så vi sitter nu bara och väntar ut tiden medan en pandafilm går på i bakgrunden på volontärcentret.

En sak vi underhåller oss med är att skaffa souvenirer till familjen och testa nya glassar. Igår blev det en majsglass åt Ariella, mjölkisglass åt mig och vanilj-, is-, och bönglass åt Josephine. Medan vi åt glassarna kom folk fram och fotade sig med oss som vanligt. En man skakade till och med hand med Ariella framför kameran på samma sätt som folk gör med Obama.

Idag var vår näst sista arbetsdag och en av pandorna blev bortförd och kom sedan tillbaka nersövd. Vi vet inte anledningen och är inte säkra på att vi skulle förstå även om vi frågade så vi lät bli.

Middagen de två senaste dagarna har varit snabbnudlar. De jag åt idag har vi börjat kalla korvnudlarna på grund av att det finns en korv på förpackningen….

Även i förpackningen finns en korv…

8:00 Frukost
Denna frukost består av rostat bröd, ägg och sylt. Låter kanske jättegott, men det blir lite småtråkigt efter ett tag. En dag i Chengdu fick vi testa kinesisk frukost med risgröt, ångat bröd och liknande och sedan dess kunde ju inget komma i närheten. Vi har tänkt fråga vår koordinator Tina om det går att fixa ångat bröd eller gröt i alla fall för det har vi sett andra äta i samma sal som vi äter i.

8:30 Avfärd
Nu börjar den långa färden (okej bara 2 km) till vrt jobb. Har man sin volontärbricka med sig? Ja då är det bara att klampa in på pandacentret. Vägen härifrån går upp, ner, vänster, höger. Man ser pandor, bambu och turistbussar som svischar förbi en. Sen är man framme på Breeding Station där man klär på sig sina urtjusiga overaller som redan har färdigt med pandaskit på sig, men det syns knappt för hela overallen är en härligt grönbrun färg. Till det har vi på oss ett par orangea handskar som gick sönder redan första veckan efter allt bambubrytande.

8:50 Första arbetspasset
Dagens första aktivitet är att städa burar och inhägnader. I dessa finner vi pandaskit som oftast inte är så äckligt då det mest är bambuflisor, men ibland så är pandorna lösa i magen eller så. Det är inte lika kul. Vi plockar även ihop bambu vilket funkar bra så länge det inte regnat. När det är blött ute så fastnar alla löv och man får plocka upp ett och ett för hand. I burarna får man även ta en riktig tv-shops mopp för att torka upp piss. Det är det enda som kommer ur pandorna och faktiskt luktar äckligt. Ungefär såhär ser mopparna ut:

Mellan varje inhägnad bryter vi bambu. Eller man kanske ska kalla det för att slå sönder bambu istället. Vi tar stänger av bambu och slår ner dem i marken så de spricker. Detta gör man för att underlätta för pandorna och även för att se att bambun är bra och inte brun eller grå inuti. Det är en jobbig aktivitet, speciellt när bambun studsar upp istället för att gå sönder. Då känns det i händerna!

Efter all städning och bambubrytning ska pandorna matas. Det varierar lite mellan äpplen, bambuskott, morötter och pandakaka. Pandakaka är svårt att förklara. Det luktar ganska gott faktiskt och innehåller massa nyttigheter. Vi brukar oftast skära upp pandakakan i 400g per panda, men ibland är det 200 som gäller och ibland 500 så det är bra att lyssna på vad handledarna säger. Matningen sker genom gallret på burarna och tar olika lång tid beroende på hur lat pandan är just vid stunden.

10:30 Rast
Tråkigast på dagen är väntetiden. Efter matningen ska vi vänta ca en timme tills nästa matning.

11:30 Andra arbetspasset
Matning igen, denna gången gäller samma som vid förra matningen. Pandakaka, äpplen, morötter, bambuskott. Vi vet aldrig riktigt vad vi ska mata dem med i förväg utan får det bara på en bricka om det inte är pandakaka, för den får vi skära upp själva. Pandor är rovdjur vilket man verkligen ser på tänderna. När de tar pandakakan från ens fingrar nuddar ibland nosen, tungan eller tnderna. Sen sitter de där och tuggar i sig den medan de stirrar på en.

12:00 Lunch
Efter att ha matat pandorna går man tillbaka (2 km) för att äta lunch. Lunchen består av ris och några rätter. Den vanligaste är kyckling, bambuskott och jordnötter. Sen brukar det ofta finnas potatis i någon form. Det är lite tråkigt efter två veckor med samma mat om och om igen.

13:40 Tredje arbetspasset
Efter lunchen brukar vi bryta lite mer bambu för att pandor äter extrema mängder mat. Men så blir det om man bara kan ta upp 30 % av den näring man får i sig för att man är ett rovdjur med vegetarisk kost. Efter bambun så blir det mer matning.

14:00 Rast
Den här rasten brukar kännas ännu segare eftersom man inte gör något hårt arbete på eftermiddagen och därför får en paus från att i stort sett ta det lugnt redan.

15:30 Fjärde arbetspasset
Sista arbetspasset, sista matningen. Sen tar arbetsdagen slut! Nu är det dags att gå de sista kilometrarna av de åtta sammanlagda vi går per dag. Detta är utan att räkna med det vi rör oss under raster och jobb.

18:00 Middag
Middagen är precis som lunchen, ibland även samma rätter som lunchen, så därför har vi nu i två dagar ätit nudlar för att vi inte riktigt står ur längre. Efter middagen brukar vi se film eller spela kort och sen gå och sova väldigt tidigt. För man vaknar nästan alltid innan väckarklockan på grund av en tupp och gäster som talar landets språk så högt de bara kan.

Under helgen har vi varit i Ya’an, en stad som är mycket mindre än Chengdu. Att kalla Ya’an litet är dock fel.

Första dagen vi var där gick vi omkring och kollade lite vad som fanns. Det fanns människor överallt. Vissa gick omkring, men det kändes som att ingen hade något mål. Vissa satt ner och såg ut att vänta på bättre tider. Vi hittade en marknad där folk var trevliga. Där kunde vi hitta lite vanliga souvenirer, däribland en hatt som nästan var trekantig. Eftersom kineser väldigt ofta inte kan engelska så visar de hur mycket man ska betala med händerna. Tyvärr har de olika tecken som betyder olika summor så vi står lika förvirrade även efter de visat.

Kina är ett land där varje litet hål ser ut som en affär, men jag är osäker om det verkligen stämmer. Ibland när man ser in så är det en soffa och en tv som att det vore någons vardagsrum. Under vår andra dag såg vi en unge som satt och sket vid ingången till ett sådan ”affär”. I Kina tycker man att blöjor är dyrt och därför säljs barnkläder med hål för baken istället. Charmigt Kina. 

När det kommer till maten här i Kina var vi under söndagen så trötta på ris, potatis, bambu, kyckling och jordnötter att vi bestämde oss för att försöka hitta någonstans i Ya’an att äta. Problemet är att Ya’an är en sådan liten stad (fortfarande större än Luleå och liknande) att västerländsk mat inte riktigt nått dit så att hitta någon restaurang som inte har just ris, bambu och allt de vi försökt undvika gick inte. Det slutade därför med att vi köpte snabbnudlar och vatten för att laga mat där vi bor. Vi har ju trots allt en vattenkokare här. 

Eftersom planen var att äta i Ya’an var det ganska sent när vi tog oss tillbaka och 18.45 hade sista bussen redan gått från stället där bussarna mellan Ya’an och Bifengxia stannar. Vi påbörjade vår resa till fots. Det borde vara ca 5 km till där vi bor men efter bara några meter stannade en trevlig dam som körde upp oss för 30 yuan. Svarttaxi i Kina är trevligt ibland.

Väl tillbaka vid vårt boende gjorde vi nudlar och såg Kung Fu Panda. Och idag hade vi en trevlig fortsättning med nudlar och Kung Fu Panda 2.

Det blir inga bilder i det här inlägget utan jag lägger istället upp sådana under ”bilder” i menyn någon gång under veckan.

Imorgon kommer nya volontärer. Det ska bli kul!

Precis som människor har de egna personligheter.

Vi har en panda som är jättelat och bara ligger och sover när vi kommer med mat. Vi brukar alltid skratta åt hur lat hon är och när hon väl sätter sig där hon ska så brukar det gå väääääldigt långsamt att äta.

Det här är en annan panda men så här brukar vi hitta vår latmask varje dag, varje matning.

En annan panda vi har är nyfiken och klättrar i träd för att se vad vi pysslar med i andra inhägnader. Det är sjukt att se en stor panda sitta i ett svajande träd. Trädklättring är något pandaungar håller på med för att skydda sig mot faror när de är iväg från sina mammor.

Sen finns det tre pandor till och om jag har förstått det rätt är bara en av de fem pandorna en hane. Eftersom vi är på något som kallas ett ”breeding center” så förstår vi att det är honor där. Och när vi matar den panda vi tror är en hane brukar en av honorna stå utanför hans bur och de brukar göra ljud åt varandra. För att vara ett så stort och tungt rovdjur är ljuden väldigt mesiga….

Hanen är mindre och har hår borta på örat. Att han är mindre låter kanske konstigt men eftersom honan är tyngre låter det logiskt att hon är större också. Han ena öra har då hår borta och det har lärt oss att själva örat är bara hälften så stort som vi trodde. Öronen är nästan bara hår!

Såhär söta är våra små rovdjur ibland.

Pandor är som jättestora bebisar. De sätter sig med ryggen mot dig när de inte vill äta, de kollar på maten de tappar och förväntar sig att du ska plocka upp och händer inte de gör de ett klumpigt försök att själva få tag i maten de sitter på. De vägrar göra som de ska och de leker och busar.

Skillnaden mellan sättet vi jobbar och sättet volontärer som jobbar med barn jobbar gör att vi inte fäster oss vid pandorna på samma sätt som de fäster sig vid barnen. Vi kommer inte komma hem som nya människor med en ny syn på livet. Vi kommer inte komma hem med vänner på nya spännande platser. Det vi redan visste var att Kina var ett land med fattigdom och rikhet. Att folk jobbar längre, jobbar hårdare. Vi åkte inte hit och förväntade oss att det skulle vara som i Sverige och har därför inte blivit chockade över intrycken vi fått.

Vad vi däremot kommer ta med oss av denna resa är att invånarna i Kina väldigt gärna vill se ut som oss. Blåa, stora, öppna ögon vore deras dröm. Vi har lärt oss att ”kinamat” som serveras i Sverige har ganska lika smaker, bara ett helt annat utseende. Ett exempel är bambuskott. I Sverige har de en gulaktig färg medan i Kina går de och plockar bambuskott på andra sidan gatan och färska bambuskott är gröna och nästan aldrig strimlade eller i skivor. Ska försöka fota maten någon gång, men man glömmer alltid bort det. Vi har lärt oss att människor här är trevliga och vill hjälpa till. Vi har lärt oss att trafikolyckor händer hela tiden. Varför? Inte på grund av mängden bilar utan på grund av bristen på trafikregler och trafikvett. Folk åker slalom mellan bilar och kommer någon i vägen så tutar man. Till och med bussar kör på det sättet. under vår första timme i Kina hade vi sett en bilolycka där tre bilar var inblandade, däribland en taxi.

Sist, men inte minst, så har vi lärt oss att uppskatta svenskt toapapper. Det som finns här i Kina är rent ut sagt värdelöst.

Helgen spenderade vi i Chengdu. Det var trevligt och intressant. Vi har åkt buss och taxi och gått mer än våra fötter klarar av. Nu sitter jag och skriver ett blogginlägg utan internet, men det är inte så konstigt att det krånglar när det ser ut såhär på varje våning:

Nr vi åkte från Ya’an tog vi taxi till själva staden Ya’an eftersom vi egentligen är i en by uppe på ett berg. Denna taxiresa var…. intressant. Vi var 8 personer som skulle med taxin, så taxichauffören tyckte det var okej att ta med sin fru. Detta gjorde att en engelsman på 23 år fick sitta på en 20 cm hög pall bredvid ett tvåsitssäte där vi tre svenskar satt och trängde ihop oss. När en annan volontär frågade honom om han var okej svarade han ”numb”.

Väl i Chengdu besökte vi en marknad där man knappt fick plats i gångarna och luften kändes redan använd. Det fanns allt från kläder till smink till hårförlängning och massage. Skumt ställe….. Fick tyvärr inga bilder utan kameran låg tryggt nedpackad i väskan.

Dagen därpå vaknade jag och Ariella upp till att Josephine hade något att berätta. Hon hade nämligen fått ett mail från vår lärare Sophie. Hon hade blivit kontaktad av någon från Kina som sa att denna ville att tre av hennes elever skulle skriva ett kontrakt som modeller i Chengdu. Denna person hade sett oss på pandacentret i våra fina overaller täckta av pandabajs och tyckt att vi var snygga. Sen hade personen gått och frågat efter våra kontaktuppgifter och fått Sophies mailadress eftersom hon är vår kontaktperson. Vi trodde det var ett skämt. Visst har vi blivit fotade nästan mer än pandorna, men modeller? Tre tjejer med storlek L här i Kina?

Sen har vi även varit inne i världens största byggnad till yta. Det är en byggnad som är så stor att den inte ens går att få med på bild! I denna byggnad finns bl.a. 40000kvm shopping, en isbana (hockeyrink), IMAX- bio, en arkadhall, massa matställen och en inomhusstrand med en skärm som visar horisonten.

Sne och grå, lite som Kina faktiskt

När vi kom tillbaka på söndagen så bestämde vi oss för att se lite Kung Fu Panda. För man kan aldrig få för mycket av pandor.

Helgen var underbar, men när vi kom tillbaka så slutade internet fungera för mig helt och igår var det strömavbrott i hela byn från ca 15-23 vilket gjorde att det var omöjligt att skriva blogginlägg, kontakta familj eller värma sig.

Strömmen är tillbaka och internet här på pandacentret är oerhört bra jämfört med där vi bor. Jag kunde till och med ladda upp en liten video idag!

Här är vår ledare som matar en panda inför några tjejer som gör experiment om pandor och vilken hand de föredrar att använda.

Idag har vi plockat skit i större delen av inhägnaden till en panda. Det fanns mögligt, ruttet och torkat bajs vilket inte är jättekul att ha att göra med. Som tur är (inte direkt) fick vi hjälp av tre amerikanare som var där för en dags volontärarbete. De var kanske inte jättebra på att förstå vad som skulle bort och vara kvar så de rensade mest ogräs. Pandor skiter inte ogräs. De skiter små flisor man får stickor av. Vi fyllde fyra suptunnor med denna ljuvliga bambudeg.

Efter all skitgöra fick vi mata pandorna och min panda hade väldigt god aptit. 400g pandakaka, två morötter och två äpplen gick väldigt snabbt.

Nu sitter vi med ömma fötter efter att ha gått säkert en mil och skriver varsitt blogginlägg om skit. Imorgon bär det av till Chengdu för att inhandla mjölkte och njuta lite av stadsmiljön.